Hemfärden.
Hehe jaa nu när överaskning är utfärdad (verkade som den lyckades lite iaf). Så nu kan jag berätta för er alla där ute att jag nu är hemma i Sverige igen efter ett rent ut sagt misslyckande? Aah det skulle man kunna säga ja. Allt var skit från början, finns mycket att berätta. Men vet inte om det finns plats på denna blogg för det.
Jag vantrivdes skulle man kunna säga. Bodde hos en familj, mycket trevligt. Men när alla gick i skolan och pluggade vad gjorde jag då? Hmm ingenting, för det fanns INGENTING att göra. Måste ha så kallat "Green Card" för att få jobba, och jag är inte den som är den som pluggar för att det är kul, nene!
Så jag var fast i huset, förutom när det gällde träningar eller matcher, sitta och chatta på msn var kul första veckan, sen var ögonen stora som jordglobar. Då fick det liksom va nog.
Första gången jag flög helt helt by my own. Åkte från Bradley en liten skit flygplats nära Boston, åkte ett propellerplan ala Baloo, i dryga 35-40min till Newark International Airport i New Jersey. Sen där bytte jag till direktflyget till Stockholm, hade riktigt nice plats. nödutgång och ledigt till höger om mig. Kunde välja filmer, så det vart den nya Transformers filmen, var väl ingen höjdare direkt. Roligaste med flygningen var ändå när ja gick igenom securitykontrollen i Bradley, fick ställe mig som i ett litet bås (telefonkiosk) liknande maskin, som tydligen sökte efter sprängämnen. Tydligen så jag väl ut som en liten talibanknas.
Vem trodde att en sån söt pojke, kunde va misstänkt för sprängmedel? Moahaha
(lite gay bara)
